Att fika i en större stad…

Jag var usel på att foto i Göteborg – enda gångerna jag orkade dra fram kameran var när vi satt ner. Och de gångerna vi satt ner var när vi fikade, vilket vi gjorde x antal gånger. Vi gillar att fika, vi gillar att dricka te. Och vi sitter med våra tekoppar och kakor ganska länge, ganska ofta. Det är mysigt. Mysigt är bra. Hur som helst; jag riktade oftast kameran endast rakt fram och där satt alltid en Sofia, så bilderna blev på henne med en tekopp i handen. Spännande, eller hur?
Bild nummero ett är från ett ganska halvtråkigt lunch/fik-ställe i en galleria – vi var hungriga och behövde mat på stört. Men det var bra fika, bra te och till viss del ekologiskt (om jag inte minns fel). Minns inte vad stället hette, såklart.
2, MycketMysigtTrevligtStälleMedGottFikaGodVarmChokladOchUnderbarHallonpaj. Du förstod? Minns såklart inte vad stället hette (något med ett kvinnonamn?). Minnet sviker. Stället var wonderful.
Foto trois; Mysigaste, trevligaste fiket med godaste hembakade godsakerna. I Haga. Minns i alla fall delar av namnat; Petit, något mer osv. Nästa gång jag är i Göteborg ska jag definitivt dit igen. Mums.
Fjärde och sista; tåget. Även där fikades det, för vi hade kakor över och lite annat gott.

Men vi gjorde mer än att fika, promise. Nice sportlov, minst sagt.

Och varför jag svammlar på om fika (varför svammlar jag på överhuvudtaget?)? Jadu, sockerberoende kanske, fikasugen. Åh nej, vi har mangobanansorbet i frysen ; _ ;’
Jag und Sofia gjorde en deal; inget fika på ett tag (för sockerintaget under sportlovet var alldeles för högt), inget godis, inga sötsaker. Vi ska träffas på onsdag och fika nyttigt.
Dealen började inte bra; när jag väl kom hem från Göteborg och jag INTE skulle äta sötsaker, så fanns det naturgodis hemma och väntade på mig.
Hur ska detta gå? Kanske att det hjälper att man är pank?
I-landsproblemen äro patetiska.

… och att säga adjö till en orm.
Vincent ska flytta ifrån mig. Jag känner att jag inte tar hand om honom så bra som han ska tas om hand. Han behöver någon som är mindre tankspridd, någon som lägger ner mer tid på honom, någon med mer omtanke och någon som står bättre ut med tanken på djur-i-bur. Vet inte vad jag tänkte på när jag sa att jag ville ha ett djur-i-en-bur. Känns lite sorgesamt dock. Bye bye, Vincent. Hoppas du hittar någon bra vän. You will be missed.